En serieidol jag har är Nemi. Det handlar om en gothtjej, skriven av norskan Lise Myre. Nemi säger alltid vad hon tycker och tänker. Hon har sin egen stil, oavsett omgivningens reaktioner. Dagens Nemi på Helgon säger en hel del som jag känner igen mig i. Folk som inte vågade stå för en egen stil hade alldeles för lätt att kritisera dom som hade egen stil.

http://u.helgon.net/c/f282b8c0-0d8a-4605-9bbd-e9b138117cc3.jpg 

 När jag blev tonåring på  80talet var först pastellfärger och neonfärger det stora modet hos de flesta tonårstjejerna. Jag däremot hade precis upptäckt hårdrocken, och ville inte ha några mesiga pastellfärger. Bara tanken gjorde mig illamående när jag såg de andra tjejerna i högstadiet strosa runt med sina rosa och ljusblå Takano eller Ghostbusters overoller som bestod av tights och matchande tunna tröjor, så hade dom givetvis pastellfärgad make up och plastörhängen i matchande pastellfärg. Behöver jag tillägga att dom såg ut som massproducerade nästan identiska skyltdockor?  Det var också populärt med tröjor med trekvartslång ärm och ränder på snedden, och tights med ränder i olika färger. Dom tröjorna och tightsen var rätt okej, om man fick tag på en i tuffa färger  vill säga.

Min egen stil var en blandning mellan hårdrock och lite annat. Jag blandade under några år lite olika stilar för att hitta min egen stil kan man säga. I högstadiet blev det först rent hårdrocksstuk, då började jag ha svarta jeans hellre än blåa, varvat med svart och vitrandiga tights till svart hårdrocks t-shirt, nitbälte, jeansjacka prydd med gitarrer och pins med olika hårdrocksgruppers namn. Sminket var svart kajal, färgen på mascaran och ögonskuggan kunde variera mellan svart, lila, grön och guld. Läppstift har jag aldrig varit så förtjust i, så blev mest genomskinligt läppglans eller nåt i väldigt ljust rött, lila el rosa, beroende på vilken färg resten av sminket hade. Favoritfärgerna på nagellacket var lila och svart. En passion jag hade var smycken. På varje handled hade jag längst ner ett brett nitarmband, följt av ett antal smala silverfärgade armringar. Några olika stuk på örhängesstilar jag använde var att i nedersta öronhålet (jag hade 3 hål i vänster örsnibb och 2 i den högra) ha antingen stora ringar, silverfärgade ormar, blixtar el imiterad tigertand, och i dom övre öronhålen ha mindre silverringar eller små stift i olika färger. Halsbanden kunde vara en lädersnodd med tigertand i, eller kedja med mitt namn på.  I början av sjuan hade jag först håret i samma längd, långt ner över axlarna, sen började jag köra med uppklippt, sk hockeyfrilla, och den hängde med ett antal år.Jag färgade inte håret mycket, testade bara slingar. En gång blonderade, och ett par gånger svarta.

I högstadiet var jag i sjuan och åttan enda tjejen som hade hårdrocksstil och inte tillhörde pastellfärgade gänget, de med vanliga anonyma kläder eller syntharna. När jag började nian hade ett par tjejer till gått över till hårdrocksstil, men vi var bara 3 tjejer i hela högstadiet som gillade hårdrock. resten av tjejerna gillade tex Carola, bröderna Herrey och synthmusik. Själv gillade jag mest hårdrock, plus Noice och Ebba Grön för att nämna några grupper. 

Äntligen börjar jag må bättre. Värken i ryggen har börjat ge sig *ta i trä*

I dag kom svärmor och hämtade mig och attic. Vi åkte och handlade på Lidl, sen klev jag av hemma och svärmor körde hem attic till Örebro. Han ska lana i helgen. Jag hade funderat på att åka med till stan och gå på Hindersmässan (stor vintermarkand i Örebro som pågår ca 1 vecka), men har känt mig så trött och sliten efter först 1 veckas influensa, följt av en veckas förkylning, varav sista 3,5 förkylningsdagarna även innehöll ryggvärk så jag knappt kunde böja mig, smart att gå runt och handla då, med ryggsäck och kanske få tillbaka värken? Eller bli kall och få tillbaka förkylningen? Nej tack! Så redan i går kväll sa jag till attic att jag hoppar nog över Hindersmässan detta året. Dessutom behöver jag spara pengar, så inget läge att gå på marknad då....

Annars är allt lugnt. Ser fram emot måndag då Helena kommer till mig.Vi har inte träffats på ett tag, så det ska bli kul.

Vilken envis förkylning! Jag hade först influensa en vecka, och efter den försvann har en förkylning dröjt sig kvar, och nu har det väl gått en vecka till? Blir snart galen!  Jag har hostat och nyst så mkt så jag har träningsvärk mellan skulderbladen. Fråga mig inte hur många rullar toa och hushållspapper jag gjorde av med hos attic att snyta mig i....  Det värker som fanken när jag ska lyfta upp eller ställa ner saker. Bära ryggsäcken till och från bussen var en pina. Ska ringa vårdcentralen eller sjukvårdsupplysningen i morgon om jag inte är bättre då.

Före jag fick influensan köpte jag ett headset, men har inte berättat hur det gick med det. Innan har jag bara haft vanliga hörlurar att lyssna i, men headsetet har även microfon. Det är 2 kontakter man måste koppla in, 1 för lurarna och 1 för microfonen. Med vanliga hörlurar har det bara varit 1 kontakt och den har jag kopplat in i högtalarna, men vet att det skulle funka även i ljudkortet, men man väljer självklart enklaste sättet.

Jag kopplade ur dom gamla hörlurarna, pluggade in headsetet i högtalarna och testade att lyssna på musik. Så långt funkade det. Efter en stund tänkte jag att det hade varit kul att testa om microfonen också fungerade, och det skulle den ju göra om jag kopplade in allt rätt. Som på beställning kom en pratglad kompis in på MSN och jag frågade om vi kunde testa mitt headset och det kunde vi göra. Sagt och gjort, jag drog ner kontakt nr två till baksidan av datorn för att kunna plugga in den i ljudkortet. Kompisen sa till mig att ta på headsetet sen så han kunde höra om det fick kontakt med datorn.

Jag var tvungen att krypa under skrivbordet eftersom sladdarna inte skulle räcka till om jag drog fram datorn i stället. Har ju en del saker inkopplade, börjar bli datanörd själv *flin*. Väl under skrivbordet la jag mig på sida, drog datorn åt sidan lite för att kunna se ljudkortets uttag bättre, och tog på mig headsetet. Jag kände mig som en hemlig agent eller något som kröp under skrivbordet, hehe, så hörde jag kompisen började prata i headsetet medans jag testade dom olika urtagen och emellanåt sa - Test, men han hörde mig inte. I bland var 1 kontakt rätt, då lät jag den vara och bytte plats på den andra. i bland blev det lite bättre om jag bytte plats på kontakt 1 och 2, det fanns några olika urtag att testa, och det jag annars tyckte var logiskt - färgmatchning (dvs grön kontakt i grönt urtag tex), stämde inte den här gången. Allt bestyr tog en stund och blev ganska jobbigt. Dels är jag fortfarande inte frisk, dels fick jag nästan nackspärr av att ligga och vrida huvudet mot datorn. Till sist hörde jag kompisen hojta - Nu har din microfon kontakt med datorn! Jag sa nåt till svar, men då sa han att ljudet var inte det bästa, så det blev något byte till. Efter en stund hade ljudet blivit så bra inställt det kunde så jag sa - nu tar jag av headsetet och kryper fram från skrivbordet då, BRB. Men vad hände när jag vred tillbaka datorn som jag dragit mot mig för att kunna se bättre under kopplingen? Jo då ramlade USBhubben ner, och även spelkontrollen - den var jag nära att få i skallen! - sen när jag med handen sträckte upp headsetet och la det på skrivbordet för att kunna nå det när jag hade krupit fram, så välte ena datahögtalaren! Så när jag nu med hjälp av kompisen hade fått ljudet fixat så var bland det första han fick höra en massa svordommar och annat över sakerna som ramla ner, och det var ju inte meningen, hehe.

Så fort jag slutat svära och fått sakerna på plats igen förklarade jag vad som hänt, och det förstod kompisen, så det var lugnt. Vi fick oss iaf ett gott skratt åt min hemlig agent-feeling, dessutom är jag skadeglad över att jag som inte är någon egentlig datanörd utan större problem lyckades koppla in headsetet rätt snabbt, vilket en jag känner som är självutnämnd dataexpert misslyckades helt med - han fick bara lurarna att fingera! Moahaha!

På tal om hemlig agent så var det passande nog den sk Mr Secret som hjälpte mig med headsetet, så tack för hjälpen :)

Läste en annan tjejs blogg. I går hade det gått ett år sedan hennes tax dog. Tiden hade gått fort skrev hon, och det där känner jag igen.

Jag saknar fortfarande mina små älskade pekingeser som tyvärr fick avlivas i oktober 2004 pga hög ålder och sjukdom. Titti (den röda) blev 14 år och Mandy (den grå) blev 13 år. I många år fanns dom hos mig som små kombinerade gosedjur, vakthundar och kompisar. Det blev en tung och smärtsam saknad. Mycket i mitt liv hade redan varit svårt några år, och hundarna var en stor tröst för mig. Hela första året efteråt var saknaden så stor så att när jag varit ute så gjorde det ont att gå in i lägenheten igen och veta att hundarna aldrig mer skulle möta mig i dörren glatt viftande på svansen och kanske lite skall med dom små mininosarna i vädret. Särskilt Titti kunde sätta näsan i vädret när hon skällde, det såg extra kul ut. Dom hade verkligen personlighet båda två. Mandy var som min lilla skugga, där jag var skulle hon vara, och hon var även den gosigaste och sov gärna hela natten i sängen om hon fick. Titti kom upp och gosades en stund, men sen hoppade hon oftast ner på golvet. Hon hade mera päls och blev fortare varm. Hon sov en stund på ett ställe och kunde sen efterhand natten gick flytta sig från sovrummet till hallen och tillbaka igen. Mandy brydde sig aldrig om leksaker, kanske första dagen med en ny leksak, medans Titti älskade bollar och pipdjur hela livet. Ett tag var även napp populärt, så kompisarna med småbarn fick vakta napparna. Det finns många roliga minnen om Titti och Mandy, kanske jag gör inlägg om det någon gång.

Jag kommer aldrig att glömma mina små vovvar, hur lång tid det än går. Dom kommer alltid att ha sin plats i mitt hjärta. 

Kopierat från en annan bloggare som hittat denna på nätet och ville dela med sig. *skrattkramp*

Glöm GI-metoden, nu gäller småbarnsdieten:

DAG 1: ta ett kokt ägg, en skiva rostbröd med apelsinmarmelad .Ät två små bitat från ägget och bred ut resten på golvet.Tag en bit av rostbrödet och smörj sedan in ansiktet och kläderna med marmeladen.

Lunch: fyra färgkritor(valfri färg) en näve potatischips och ett glas mjölk tre klunkar resten på golvet.

Middag: Ät ett kex, två mynt. Skräp från under soffan.

Kvällsmål: Rosta en skiva bröd och kasta den på köksgolvet.

Ta fyra klunkar av badvattnet.

DAG 2: Tag upp rostbrödet från köksgolvet och ät det.Ät en sked vaniljsocker.

Lunch:En bit från lekparken medtagen cigarettfimp(som de övriga familjemedlemmarna tvingar dig att spotta ut med en isbit).

Ett halft rosa läppstift.

Mellanmål: Slicka på en klubba så den bli klibbig,släpp ner den i sand.Slicka igen tills den är ren.Tappa den på mattan.

Middag : En sten eller en torkad ärta. Blanda ner läsk i potatismoset. Ät med sked.

DAG 3:

Frukost: Två plättar och mycke sylt,som du gnider in i ditt hår. Ett glas mjölk,drick hälften varefter du klämmer ner plättar i glaset. Plocka upp klubban från igår från mattan, slicka bort luddet och göm den mellan stoldynorna.

Lunch: Tre tändstickor,chokladdrycks pulver och en smörgås med sylt.Stoppa munnen full med bröd och spy till slut upp det på golvet.Häll upp ett glas mjölk på bordet och slicka upp det.

Middag:Glass ,en näve chips,kaffe(om de andra inte märker det)

DAG 4: Frukost en tub tandkräm,en bit tvål. Häll ett glas mjölk i en skål med cornflakes.Häll på en halv kopp socker.När cornflakesen mjuknat dricker du upp mjölken,mata hunden med flingorna.

Lunch: Ät smulorna från köksgolvet.Sök fram klubban mellan stolsdynorna och är upp restan av den.

Middag: Spagetti nerkörd i ett glas chokladdryck.Lämna köttbullarna på tallriken.Som dessert andra halvan av det rosa läppstiftet.

Det är bra att göra dieten effektivare med lämplig mot motion. Här är några ex.

* Vrid och slingra dig på golvet i en stormarknad, stärk samtidigt dina stämband genom att vråla högt. Gör kraftigt motstånd när mannen från Securitas släpar dig ur butiken.

* Spring överallt,hoppa emellanåt. Ramla regelbundet, kravla sig upp stärker musklerna på ett mångsidigt sätt. Kom ihåg stämbanden, skrik medans du springer.

*Be om en sparringpartner vid påklädning. Gör med alla krafter motstånd mot att bli påklädd. Nöj dig inte med de första kläderna, kräv att få byta dem åtminstonde tre ggr.

VI SES PÅ STRANDEN!

jag är inte riktigt frisk än, men börjar må bättre. Hoppas bara att hostan snart försvinner den också.

Det är kallt ute, lite snö igen. Jag frös efter bara en stund ute. Nu sitter jag vid datorn och bloggar i värmen och snackar med bla Jonas på MSN. Äter lite glass också, det är gott.

Pratade i telefon med mina 2 yngsta systerdöttrar förut, dom är 9 och 11 år. Dom blev glada att jag ringde. Den äldsta, Therese fyller 11 nästa helg, så jag kollade lite vad hon önskar sig och vad dom gillar för musik och sånt. Pratade oxå med Veronika som är 9, dom växer dom små barnen. Micke är 12 nu, och Viola som är äldst blir 22. Tycker inte det känns länge sen hon var bebis.Tiden går fort i bland.

Är inte helt frisk, fast bättre. Det känns mer som en vanlig förkylning nu och är feberfri iaf :) Minns inte när jag hade influensa senast, och sån feber, det måste ha varit flera år sedan. Urk vad jobbigt. Skönt det börjar bli bättre nu. Känner trötthet, och så får jag fortfarande hostattacker, men i dag har jag inte haft nysattack, och näsan har lugnat sig *ta i trä*. Snackade i telefon med attic tidigt i morse. Han är bättre, men hade fortfarande huvudvärk, men han är iaf så pass bättre så att han och en polare hade börjat LANA på kvällen. Kul. Det hade ju blivit inställt flera ggr. 

Det har inte blivit mkt rökning nu precis. Under söndag och måndag 1 cigg per dag, och då tog jag en halv åt gången... Tisdag: en halv cigg. Onsdag: ingen alls. i dag: än så länge ingen.  Känner mig lite duktig. Vet inte om jag kan sluta helt, är röksugen något grymt i dag. Är ingen storrökare, men ickerökare vore ju bäst. Så hoppas jag kan låta bli att röka i dag....