ja visst är det typsikt att när man väl vinner något så är det VM i förkylning. Därav bloggtorkan eftersom jag inte orkat med. Det kostar på att vara förkyld i över en vecka.

För övrigt blir det massa spring på vårdcentralen denna veckan. Var där i måndags för att kolla om blodvärdet stigit efter "dunder järntabletterna". Men det hade tvärtom sjunkit! Därför ska jag ta massa nya prover i morgon. Då kollar dom alltså inte blodvärdet utan massa andra värden och saker, för något fel är det ju. Inte konstigt att jag känner mig trött hela tiden. För kroppen tar inte upp järnet och andra nyttigheter jag äter. Det är tacken man har för man försöker äta vettigt... Nej jag kan inte tycka annat än att detta är hopplöst, men det är bara att hoppas dom hittar felet och att det inte är något allvarligt. Visserligen trodde inte min läkare det, men så länge man inte vet tror man tyvärr gärna det värsta...

Gotläning som jag är så känner jag att det är på sin plats att lägga ut recept på saffranspannkaka. Tyvärr fick jag inte lära mig göra det hemma pga att min kära mamma heller inte fick det. Men skam den som ger sig, så jag letade på internet och hittade ett recept. Det är väldigt enkelt då det utgår från färdig risgrynsgröt. Man kan förstås koka egen, men då tar det som sagt mycket längre tid. Men det är upp till var och en vilket man väljer. Jag publicerar det enklaste eftersom jag testade det för kanske en månad sen, och det fungerade utmärkt för mig. Måste bara tillägga att rätten egentligen borde kallas pudding i stället för pannkaka. Den är väldigt god, men smakar inte pannkaka alls. Varför den då heter pannkaka vet jag inte, men om någon vet så kommentera gärna om detta.

Gotländsk saffranspannkaka

1 kg risgrynsgröt, färdig (plastkorv)

1 paket saffran, (1/2 g)

2 msk strösocker

3 st ägg1 dl mandel, (65 g)

1, Häll gröten i en bunke. Mortla saffran och 1 msk socker till ett fint pulver och rör ner i gröten tillsammans med resterande socker. Rör ner ett ägg åt gången till en jämn smet.

2. Sätt ugnen på 200 grader.

3. Häll kokande vatten över mandeln, häll av vattnet och dra av skalet från mandeln. Hacka mandeln grovt och blanda ner den i smeten.

4. Häll smeten i en bakplåtsklädd ugnsform (ca 30x20 cm). Grädda i nedre delen av ugnen i 30 minuter. Servera ljummen med sylt och lättvispad grädde.

Jag är förkyld och väldigt seg. Det kostar på att jobba, men samtidigt mår jag ändå inte så dåligt att jag måste stanna hemma. Hata svensk vinter säger jag bara.     

Annars rullar allt på rätt bra. Det går bra på jobbet, och det är inte lika segt på morgonen med kylan då jag tillfälligt får åka med en jobbarkompis till och från jobbet. Perfekt då jobbarkompisen bor någon gata bort bara och ändå åker förbi. Mycket uppskattat av mig!    Jag går visserligen gärna till och från jobbet för att få en prommenad och frisk luft. Men i denna kyla, halka och snö så gör jag gärna ett avbrott.   

Jag hänvisar till förra årets inlägg på Alla hjärtans dag, dvs jag tycker fortfarande att man ska uppskatta sina nära och kära året om, inte bara den 14:e februari.

Egentligen hade jag inte ens tänkt skriva detta inlägget. Men efter två dagars prat och lyssnande på jobbet om just detta så fick jag nog. För vissa verkade uppriktigt förvånade att jag och attic inte firade alla hjärtans dag eller bytte presenter. Jag fick tom frågan av någon om vi hade bråkat, eller om det inte är bra mellan oss? Hum... Så bara för att vi vill uppskatta varann året om och inte bara den 14:e februari så ska det ifrågasättas?

Nej tack, jag vill inte bli ifrågasatt, för det finns ingen anledning till det! I torsdags när jag kom hem från jobbet var jag helt slut. Jag och attic pratade lite, sen såg vi nån film, och jag slumrade till. Efteråt skulle vi laga mat, men jag kände att jag behövde vakna till si sådär fem minuter först. Så han tog rökpaus. Vad hände? Jo jag stensomnade och vaknade till kanske en halvtimme senare. Då hade världens bästa kille lagat mat - utan att väcka mig. Dessutom hade han tidigare på dagen handlat maten, och tvättat en del av min tvätt. Tror någon nu att jag uppskattade detta mindre bara för att det var i torsdags så har den person väldigt väldigt fel. Eller om vi vänder på det: tänk om attic exempelvis skulle ryckt på axlarna och tänkt att - Nej det är inte 14:e februari, så jag hjälper inte till. 

Jaa, tänk om... Om inte om vore... Men nu är det som sagt inte så, utan vi uppskattar som sagt varandra hela året. Detta är tydligen få förunnat eftersom det är så många som kollar dagens datum innan dom överväger tanken på att vara snälla och omtänksamma mot sin partner? Eller så har dom en partner som typ aldrig är snäll och omtänksam annars... Vilket är bäst?

Denna vintern har lyckligtvis ännu inte varit lika hård som förra vintern. men tillräckligt snöig, kall och blåsig för att det ska kännas jobbigt. Under många år blev vi bortskämda med mildare vintrar, pga växthuseffelten eller vad det nu var, så nu när vi har "riktiga" vintrar igen kom det nästan som en chock. Jag hoppas tiden går fort tills det blir vår. Det börjar bli jobbigt med massa lager vinterkläder och pulsande i snön till och från jobbet, och till affären. Dock är det februari nu, så snart kan man väl andas ut.

Här kommer lite fler bilder från kryssningen. Denna gång skymtar land, så det är inte bara is. Och så är det även en illgrön stolpe som markerar att vattnet börjar bli grunt utanför den, så båtarna vet hur långt från land dom måste hålla sig. Tyvärr hann jag inte ta bild på någon av isbrytarna vi såg på hemresan, men med tanke på hur mycket is det är i vattnen så häs års så behövs verkligen isbrytarna i farlederna. Det skymtar lite land innanför gröna stolpen om ni tittar noga.        

Tog några bilder på resan, men alla blev inte bra. Lägger upp några som blev bra. Jag börjar med instruktionen för flytvästar  eftersom säkerheten är viktig. Tyvärr är texten på engelska och finska, men det betyder väl i översättning ungefär Säkerhet ombord... Det är även bilder på isen i vattnet, och bild på en coca cola. Nej vi drack inte bara cola i baren- där bilden är tagen - men på söndagsmorgonen då den bilden är tagen blev det bara cola. Och en kaffe till mig då....

Det har varit en svår vecka. Min kära mamma har legat på sjukhus pga en hjärnblödning på lillhjärnan. Hon har fått komma hem nu efter några dar, och håller på att återhämta sig. Detta kom väldigt plötsligt och skapade stor oro i familjen. Jag som då bor en bra bit bort kände mig verkligen maktlös. Tur iaf att telefonen är uppfunnen så jag kunde ringa mamma och familjen och hålla mig uppdaterad om allt som händer.

Var rädd om era nära och kära, saker kan förändras fort. Stort tack till attic som stöttat mig under detta - jag hade verkligen deppat i hop utan dig när detta hände, och tack till kompisar jag pratat av mig hos - ingen nämnd, ingen glömd.

Dagens låt blir en musikstil jag egentligen inte gillar, nämligen rap. Men när låten heter" Kära mamma" så bara måste jag lägga ut den, för att tillägna åt min kära mamma som jag hoppas kryar på sig snart. Du är världens bästa mamma, så fortsätt krya på dig och ta hand om dig, för det är du värd!