Just nu går jag genom en svår period. Pga detta har bloggen stått rätt still sista tiden. Utan att säga för mycket kan jag ändå säga att det behövs stöd och hjälp från olika håll, inte minst sjukvården.

Jag ska snart opereras, och det som hänt är väldigt jobbigt. Men jag måste ändå säga att jag fått bra information, samt bra stöd från både sjukvården och privatpersoner. Dom som vet om detta håller tummarna och önskar att allt går bra, och det uppskattar jag väldigt mycket. Tack alla ni som tänker på mig och stött mig med uppmuntran och att jag fått prata av mig!  Särskilt tack dels till Viola som kommit hit från Gotland och är med några dar före och efter min operation, och dels till attic som varit ett fint stöd hela tiden i detta, och som även kommer att bo hos mig när jag blir utskriven och kommer hjälpa mig med det praktiska hemma den första tiden.     

Av privata orsaker har det inte blivit så mycket uppdaterat sista tiden, och det kommer nog vara så lite till. Detta av orsaker jag inte vill gå in på ännu, men kanske senare. 

Nu är det några lediga dagar. Torsdag = röd dag, fredag = tar semesterdag för att få sammanhängande ledighet, lö,sö = vanlig helg, måndag = röd dag. Detta är precis vad jag behöver, ledighet och fint väder. Hoppas kunna grilla några gånger. Bada är väl för tidigt än, men den tiden kommer den också.

Det kommer med jämna mellanrum ovälkomna besökare till källaren - nämligen råttor/möss. Så det blir att ringa hyresvärden och felanmäla detta.

vardagen rullar på, men känns i bland som en berg och dalbana....

får illustrera dagens sinnesstämning. 

If i die tomorrow

I wake up to find myself 
After all these years 
And where all the time has gone 
Still seems so unclear 
Cause there's no one else 
Since I found you 
I know it's been so hard 
You should know 

If I die tomorrow 
As the minutes fade away 
I can't remember 
Have I said all I can say 
You're my everything 
You make me feel so alive 
If I die tomorrow 

It brings out the worst in me 
When you're not around 
I missed the sound of your voice 
The silence seems so loud 
Cause there's no one else 
Since I found you 
I know it's been so hard 
You should know 

If I die tomorrow 
As the minutes fade away 
I can't remember 
Have I said, all I can say 
You're my everything 
You make me feel so alive 
If I die tomorrow 

I spent all my life 
Looking for our innocence 
I've got nothing to lose 
Nothing to prove 
I won't make the same mistakes 
Now I know 
That everything will be okay 
If I die tomorrow 

If I die tomorrow 
As the minutes fade away 
I can't remember 
Have I said all I can say 
You're my everything 
You make me feel so alive 
You're my everything 
You make me feel so alive 
If I die tomorrow 
If I die tomorrow

Read more: http://artists.letssingit.com/motley-crue-lyrics-if-i-die-tomorrow-dxx64mf#ixzz1NHTeNWUZ 
LetsSingIt - Your favorite Music Community 

I dag önskar jag att det kunde vara lördag hela veckan lång. Dagen var nämligen lyckad. I går ringde Gittan (min fd svägerska) och frågade om hon, Anders, Jonas och ev Helena fick komma på besök hos mig och Attic. Jag blev jätteglad och dom fick gärna komma. Någon timme senare ringde det igen, och då fick jag frågan om min gamla kompis Marie fick följa med. Helena hade varit hos Marie när Gittan ringde och frågade Helena ville åka med till Kumla. Eftersom Marie sagt i typ tre år att hon ska hälsa på mig, men aldrig fått tummen ur, så blev jag ju både förvånad och glad. Så visst fick hon följa med!   

Framåt eftermiddagen anlände besökarna. Vi hade så mycket att prata om, så jag fick aldrig tillfälle att fotografera, tänkte inte ens på det tyvärr. Men vi började med lite fika. När dom varit här ett tag så ville mina kära besökare kika in på Ica Maxi, så vi gick dit hela gänget. Jag hade fått ett jättefint stenhjärta med blommor av Helena    , så jag passade på att köpa en present till henne med. Hon fick ett "sportarmband", svart med en grön piraya - mycket passande.    

På vägen hem från affären stannade vi till vid Sibylla och nästan alla köpte mjukglass. Först tvekade jag eftersom jag skulle bjuda på sommarsallad sen  (amerikansk fruktsallad som jag tror finns med under mina recept). Men det finns alltid plats för en liten glass, och eftersom vi var 7 personer så blev det iaf inte så mycket sallad per personen. Den var dock väldigt uppskattad, och hela skålen tog slut, men det var ju också meningen.   Framåt kvällen åkte hela gänget hem, så det blev lite tomt - så tur att jag hade attic kvar. Det var en lyckad dag, så det får vi göra om! Synd bara att det blåste så vi inte vågade grilla. Jonas hade det som förslag annars, men vi får ta det en annan gång.

Det är en del att tänka på nu. Saker händer och man får rätta sig efter det vare sig man vill eller inte. Det hjälper inte alltid att försöka göra det bästa av situationen, vilket är jävligt jobbigt. Humöret åker berg och dalbana från den ena dagen till den andra. Samtidigt märker jag i detta läget vilka som är mina verkliga vänner. Ni som verkligen bryr er och finns när jag behöver det: jag uppskattar det verkligen!